När en andra chans blev pophistoria
”Take On Me” misslyckades först, men fick nytt liv genom en ny inspelning och en banbrytande musikvideo. Kombinationen av stark popmelodi och handtecknad animation gjorde låten till en av 80-talets mest ikoniska hits.
Vissa låtar slår igenom direkt. Andra behöver flera försök innan alla delar faller på plats. “Take On Me” av a-ha tillhör den senare kategorin.
I dag framstår låten som en självklar symbol för 80-talets popmusik. Vägen dit var däremot betydligt mindre självklar och kantades av nya inspelningar, utebliven framgång och en musikvideo som förändrade allt.
En låt som vägrade ge upp
Grunden till “Take On Me” hade börjat ta form redan innan a-ha bildades. Melodin utvecklades ur material som Pål Waaktaar och Magne Furuholmen arbetade med i sitt tidigare band Bridges.
När en första version gavs ut 1984 fick den inget internationellt genombrott. Bandet och skivbolaget var ändå övertygade om att själva låten hade potential. Producenten Alan Tarney togs in och inspelningen bearbetades på nytt.
Den nya produktionen gav mer utrymme åt låtens melodiska styrka, det karakteristiska synthriffet och Morten Harkets röst. Men det var först när musiken kombinerades med en helt ny visuell idé som genombrottet kom.
När verkligheten blev en tecknad serie
Den ikoniska musikvideon regisserades av Steve Barron och kombinerade spelfilm med rotoskopisk animation. Tekniken innebar att verkliga filmsekvenser tecknades av bildruta för bildruta, vilket skapade rörelser som kändes både realistiska och handritade.
Omkring 3 000 bildrutor bearbetades under ungefär 16 veckor. Resultatet blev en romantisk berättelse som rörde sig mellan en verklig värld och ett levande seriealbum.
Videon fungerade inte bara som illustration till musiken. Den gav låten en egen värld och gjorde den omedelbart igenkännbar i en tid när MTV hade blivit en avgörande kraft i populärkulturen.
En melodi byggd för att fastna
“Take On Me” har flera av den starka poplåtens mest effektiva beståndsdelar. Synthriffet är enkelt att känna igen, rytmen driver låten framåt och refrängen lyfter genom Morten Harkets mycket höga register.
Det ljusa och energiska uttrycket bär samtidigt på en viss osäkerhet. Texten handlar om att våga ta chansen på en relation trots att tiden tillsammans kanske blir kort. Den blandningen av optimism och vemod ger låten mer djup än den omedelbara popytan först antyder.
Från misslyckande till internationellt genombrott
Under 1985 nådde “Take On Me” förstaplatsen i USA och gjorde a-ha till den första norska gruppen med en amerikansk listetta. I Storbritannien nådde låten plats två.
Genombrottet gjorde a-ha till internationella popstjärnor och gav samtidigt Norge en ny plats på den globala popkartan. Låten blev startpunkten för en betydligt längre karriär än den bild av bandet som ett tillfälligt 80-talsfenomen ibland antyder.
När alla delar faller på plats
Berättelsen om “Take On Me” visar hur en stark idé kan behöva flera försök för att hitta sin rätta form. Melodin fanns redan där, men inspelningen, framförandet och den visuella berättelsen behövde börja arbeta tillsammans.
När det till slut hände skapades något som var större än en enskild hit. “Take On Me” blev ett exempel på hur musik och bild kan förstärka varandra och tillsammans skapa ett bestående avtryck i populärkulturen.
/Robert Sahlberg
Head of Music Curation, MusicPartner
Lyssna på låten från inlägget:
Bild: AI-genererad av MusicPartner utifrån blogginläggets innehåll.