Musik har i alla tider varit ett kulturellt uttryck, som förenat och stärkt samhörigheten i olika grupper. På samma gång kan musik vara exkluderande för den som inte känner sig hemma med det som förmedlas. Nationalsången vid en landskamp i fotboll är ett enkelt och tydligt exempel på detta. När lagen ställer upp innan match och majoriteten av publiken skanderar hemmalagets sång så sänder det en tydlig signal till motståndarna. Ni är inte hemma nu!
Inom popkulturen så har unga människor samlats kring musikstilar som Rock ’N’ Roll, Progg, Punk, New Wave, Synth, Heavy Metal, Hip-Hop… Ja, listan kan göras lång. Oftast har dessa kulturer frodats i kontrast med en helt oförstående äldre generation av föräldrar. Som av naturliga skäl känt sig mer hemma i sin egen generations musikaliska uttryck.
Det är inte någon slump att exempelvis en trendig klädaffär spelar musik som av många kan kännas lite främmande. Målet är ju att du som kund ska känna att här har de koll på nya spännande trender, vilket avspeglar sig i allt från musikval till inredning och personalens kläder. I ett sådant sammanhang skulle väldigt folklig musik såsom tex ”Smokie – Living Next Door To Alice” eller ”Drängarna – Om Du Vill Bli Min Fru” kommunicera helt fel saker. Vilket inte betyder att dessa låtar är dåliga, utan bara att de passar bättre på en After-Work med lite äldre målgrupp.
Företag som spelar musik i sin verksamhet behöver därför vara medveten om musikens kraft, och på vilket sätt man vill påverka sina prioriterade målgrupper. Det kan därför vara klokt att konsultera en kunnig person på musikområdet för att göra medvetna val och på så sätt maximera den effekt som musiken ger.
Photo: Elias Abbas (Warner Music/Leo Aaland)